Carl Evald Hedström 1830 -1915 växte upp i Helsingborg och gifte sig med Julia Maria Augusta som var född i Hamburg år 1836. De fick fyra barn, tre pojkar och en flicka. Carl fick burskap 1858, det innebar att man bland annat fick bedriva handel i staden.
Det man hör om mest är den Hedströmska gården. Det var en verksamhet som bedrevs i samling byggnader, en del från 1600-1700-talet där den tidigare gallerian Stenbocken fanns, adressen från Kullagatan var nr 14. Inkörsel var också från Norra Storgatan. Verksamheten omfattade stadens mera välsorterade och kvalitetsinriktade diversebutiker. Firman hade från tidiga år egen import av skilda kolonialvaror och särskilt vinimporten blev av stor omfattning ända till 1917, då monopolet gjorde slut på den försäljningen.
Efter att Carl dragit sig tillbaka till sitt landeri på Sofieberg 1905 tog den äldste av sönerna, Herman, över verksamheten. Han öppnade även filial i villa Ekeby på Olympia i kvarteret Staren.
Tillbaka till Carl, han var en engagerad man, han satt i stadsfullmäktige, han var en drivande kraft vid organiserandet av Frivilliga brandkåren, Helsingborgs skarpskyttekår, Hantverkarnas klubb samt vid Stadsbibliotekets tillkomst.
Men det var en annan sak som är häpnadsväckande, han var med i och påverkade placeringen och indirekt utformningen av Rådhuset, det som invigdes 1897.
År 1884 beslöt Stadsfullmäktige att stadens nya rådhus skulle ligga i kvarteret Husaren. Det finns inte längre, det är där dagens Rådhus ligger, nu heter kvarteret Rådhuset. Det var ett kvarter där Helsingborgs husarer hade haft sina hästar och de hade varit där sedan 1772. Under åren 1880 -1882 omorganiserades det skånska husarregementet och i Helsingborg uppfördes regementsbyggnader söder om staden så behovet att vara i kvarteret Husaren mitt i staden fanns inte längre.
Staden köpte fastigheterna av Kronan 1884. En kommitté bildades, rådhuskommittén, bestående av sju personer, Rudolf Tornérhjelm, Nils Persson. Carl-Gustav Stewenius, Hans Aron Sjöcrona, Johan Hafström, Oscar Trapp och Erik von Stockenström. Kommitténs uppgift var att förbereda fullmäktiges kommande ställningstagande till den nya rådhusbyggnaden.
Kommitténs första möte hölls 1886. Förutom att utlysa en arkitekttävling för rådhusets utseende tog kommittén även fram förslag om rådhusets placering på tomten. Vid den tiden hade Centralpalatset nyligen uppförts på den södra sidan av torget.
En viktig frågan var om man skulle följa Järnvägsgatan linjer vid detta nybygge eller inte. Det i sin tur påverkade andra byggnader och gator runt om kring. Kommittén anlitade experter, arkitekter, namnkunniga sådana, som lämnade förslag, som kommittén även tog som sitt eget.
Det fanns andra som hade andra uppfattningar. Stadsfullmäktige röstade mot kommitténs förslag vilket innebar att man fick en byggnad som inte var rektangulär, som behöll dåvarande gator och omliggande fastigheter. En billigare och mindre bra lösning, enligt Carl.
Carl Hedström ingick för övrigt ett tag i kommittén men begärde utträde eftersom han kände sig motarbetad. Han satt även i stadsfullmäktige och begärde utträde även där.
Carl kontaktade Öresundsposten där han och likasinnade framförde sina åsikter om beslutet som stadsfullmäktige hade fattat. Han och hans opponenter överklagade först till Stadsfullmäktige som lämnade det utan bifall.
Därefter överklagade de till Kungliga befallningshavaren i Malmö. De remitterade den till Stadsfullmäktige som avvisade synpunkterna.
Då vände de sig till Kunglig Majestät där de fick rätt. Överintendentämbetets förslag, som ansvarade för sådana frågor hos Kunglig Majestät, innebar att det skulle vara parallella sidor på byggnaden, Stallgatan skulle ändra riktning längre norrut och den måste också göras bredare.
Stadsplaner, situationsplaner och planritningar fick göras om, hus och tomter fick köpas in. Det vinnande förslaget i tävlingen från Alfred Hellerström fick revideras och i februari 1891 fastställdes ändringarna av Kunglig Majestät. Resultatet kan vi beskåda än idag.
