På Gagners karta över stadens tomter redovisas en del föreslagna utvidgningar av staden åt väster och öster. Dessa båda förslag fastställdes vid samma tid men i två separata stadsplaner. År 1865 kom en plan för kvarteren väster om Drottninggatan och 1867 en plan för de s. k. villatomterna.
Borgerskapets intresse för att flytta ut från stadens täta kvarter till omgivande
landsbygd tilltog från 1800-talets mitt. Mot denna bakgrund beslöt stadsfullmäktige 1866 att upplåta magistratens löningsjordar på Lilla Möllevången, Tornvången och Slottsvången för villatomter. Planen för dessa uppgjordes av Gagner och fastställdes av Kungl. Maj:t år 1867.
Idén att lägga ut tomter särskilt för villabebyggelse var vid tiden en ny företeelse i Norden, men hade förekommit i exempelvis Berlin. Villan (om vi definierar den som en fristående helårsbostad utan lantbruksanknytning)
fick sitt egentliga genombrott först vid 1800-talets slut. En av de första villastäderna i Norden var Rosenvaenget i Köpenhamn.
Att Helsingborgs första egentliga villa, den von Essenska, ritats av den tyskfödde men i Danmark verksamme arkitekten Gustav Friedrich Hetsch ägnar alltså knappast att förvåna. I Helsingborg var man kanske väl tidigt ute med planerna för villabyggande. Av de sammanlagt 34 tomterna såldes endast ett fåtal under den första tioårsperioden.
Källa Helsingborgs bebyggelse 1863 – 1971.
